Kort om etik
Vår självbild som moraliska, skötsamma varelser hotas av skepticism,relativism, hyckleri och nihilism. Har vetenskapen avslöjat oss människor som genetiskt programmerade att handla själviskt, tävlingsinriktat och aggressivt? I Kort om etik tar sig Simon Blackburn an de största etiska frågorna kring vår födelse, död, glädje, lust och frihet. Boken visar också varför vi har skäl att misstro de förenklade och absoluta svar som ofta präglar offentliga moraldebatter.
Högupplöst bild
Omslag
Omslag
BTJ Recension
Text: Per-Åke Walton
Simon Blackburn är filosofiprofessor vid universitetet i Cambridge. Han är fritänkare och tror varken på Gud eller på evigt liv. Finns det då något rationellt skäl att acceptera en etik eller morallära framför en annan? Han avvisar flera hot mot etiken: relativism (olika uppfattningar om rätt och fel i olika samhällen), egoism, utvecklingstro, absolutism, d.v.s. MRA-idéer (Moral Re-Armament), och determinism. David Humes moralsyn tas upp och John Lockes s.k. kontraktsteori om moral kontrasteras mot Immanuel Kants kategoriska imperativ. Konkreta frågor kring aborter och dödshjälp belyses, liksom meningen med livet, och Jeremy Benthams och John Stuart Mills syn på njutning. Som en högsta moralinstans förefaller Blackburn hålla FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Om man som läsare har tidigare kunskap om etik och moraliska frågor är detta en klar fördel.
Citat ur recension är tillåtet i enlighet med upphovsrättslagens regler. Vid citat ska BTJ:s och lektörens namn samt BTJ-häftet anges.
Skriv ut den här artikeln
